Pålning används för att säkra byggprojekt i svåra markförhållanden. Fokus ligger på hållbarhet, teknikval och långsiktig bärförmåga. Läs hela artikeln här.
När marken är mjuk, vattenmättad eller ojämn räcker inte en traditionell grundläggning. För att laster från hus, broar och anläggningar ska överföras ned till fast berg eller bärkraftiga jordlager används pålning som metod. Genom att slå eller borra ner betongpålar eller stålpålar leds tyngden ned till nivåer där jordlager och berg har tillräcklig hållfasthet. Utförandet planeras utifrån geotekniska undersökningar där jordlagerföljd, djup till berg och grundvattennivå analyseras noggrant.
Entreprenader med pålning genomförs i dag med avancerade pålkranar och hydraulhammare som mäter energi och sättning för varje slag. Där marken består av lera kan spetsburna eller friktionsbärande pålar väljas, medan stålrörspålar och borrade stålpålar är vanliga i hårda eller steniga jordar. Rätt val av dimensioner, material och metod minskar risken för sättningar och ger konstruktionen en robust grund.
Flera viktiga val att göra vid pålning
Pålning kräver projektering där geotekniker, konstruktörer och entreprenörer samverkar. Lastfördelning, pålrasters utformning och slaglängder dimensioneras så att antalet pålar optimeras och materialåtgången begränsas. I tät bebyggelse planeras även vibrationer och buller omsorgsfullt, med val mellan slagna, borrade eller pressade pålar beroende på omgivningens känslighet.
Materialval spelar stor roll för både klimatpåverkan och livslängd. Förspända betongpålar används ofta där jordlagren är djupa och aggressiva, medan stålrörspålar kan kapas, skarvas och kompletteras med foderrör eller injektering vid behov. I utsatta lägen kombineras spontning, borrning och pålning för att både stabilisera schakt och bära laster. Genom provbelastningar och löpande kontroll av bärförmågan säkerställer man att grundläggningen tål såväl nuvarande som framtida laster.